Hur går en vårdnadsprocess / vårdnadstvist till?

I samband med en skilsmässa eller separation där det finns gemensamma barn behöver föräldrarna komma överens om vårdnaden om barnet skall vara gemensam eller enskild, om barnet skall bo växelvis hos föräldrarna eller om barnet bara skall bo hos den ena föräldern och ha umgänge med den andra föräldern.

Varför blir det en tvist?

En vårdnadstvist uppstår ofta när en eller båda parter ser sig som bättre lämpade att fatta aktuella beslut för barnet, eller att den ena eller båda anser att den andra vårdnadshavaren inte har förmåga eller omdöme att fatta aktuella beslut. Ofta handlar det om boendefrågan men det kan också röra allvarliga saker som misskötsel av barnet eller missbruk. Föräldern kan då ansöka om att få ensam vårdnad istället för gemensam vårdnad.
När föräldrar inte kommer överens kan de ta hjälp av familjerätten i sin kommun för att lättare kunna kommunicera och därigenom nå fram till en gemensam överenskommelse. I en del fall kan föräldrarna inte nå fram till en överenskommelse med hjälp av familjerätten eller så vill en av föräldrarna inte samarbeta och då bör man omgående ta juridisk hjälp då det kan gå så långt som till en vårdnadstvist i domstol.

Några saker är viktiga att tänka på inför en vårdnadstvist

Det är en lång process ifall en vårdnadstvist fullföljs i domstol det är därför en stor fördel att tidigt komma överens om en lösning. Varje vårdnadstvist är unik och processen skiljer sig åt, men ofta tar processen många månader och är mycket påfrestande och stressande för alla parter.
Vid vårdnadstvister så utgår domstolen utifrån vad som är bäst för barnet med målet att föräldrarna ska försöka ha gemensam vårdnad i en vårdnadstvist. Man söker finna en förutsättning att föräldrarna ska kunna samarbeta och komma överens.
Barnets egna vilja om var de vill bo har betydelse för domstolen vid en vårdnadstvist, men den är inte avgörande. Desto äldre barnet är desto större hänsyn tar domstolen till dess vilja.
Utgången kan bli att barnet ska bo växelvis hos båda föräldrarna eller att en av föräldrarna får ensam vårdnad. Ett barn har alltid rätt till kontakt med båda föräldrarna.

Om en vårdnadstvist når domstolen

Rent rättsligt uppstår en vårdnadstvist när en stämningsansökan lämnats in till tingsrätten, d.v.s. när en förälder ansöker om ensam vårdnad. Efter ansökan kan det huvudsakligen leda till två konsekvenser. Den andra föräldern kan godkänna ansökan vilket leder till att ansökande förälder får ensam vårdnad ifall det är i linje med barnets bästa. Ifall den andra föräldern inte godkänner ansökan sätts processen igång.
Tingsrätten bokar tid för ett möte där målet gås igenom. Föräldrarna hörs bägge och återigen försöker man få parterna att bli ense. Syftet med mötet är att föräldrarna ska dela med sig till domaren vad de anser barnets bästa vara. Det kan i detta skede hända att föräldrarna lyckas nå en lösning. Om lösningen överensstämmer med barnets bästa kan målet avslutas. Ifall föräldrarna fortfarande inte kommer överens kan rätten fatta ett tillfälligt beslut om vårdnad, umgänge och/eller boende som gäller under processens gång.
För det fall ni inte kommer överens under processens gång kommer tingsrätten att avgöra målet efter en huvudförhandling. Domstolen får då besluta i frågorna i enlighet med vad som är bäst för barnet. Vårdnaden kan då anförtros åt en förälder (ensam vårdnad) eller åt båda (gemensam vårdnad). Domstolen kan också bestämma hos vilken förälder barnet ska bo hos samt hur ofta barnet ska träffa den andre föräldern. Tingsrättens dom måste följas och kan överklagas till hovrätten.

Tänk på barnens bästa

För barn som lever med separerade föräldrar är det viktigt att veta när de ska bo hos pappa, när ska bo hos mamma och hos vem de ska vara på under loven. Om föräldrarna inte kan komma överens riskerar relationen mellan föräldrarna att blir än mer försämrad, vilket i sin tur gör det ännu svårare att hitta en lösning som är bra för barnet. Försök ha fokus på vad som är bäst för barnet och se förbi andra faktorer och konflikter som kan finnas i relationen.