Dold samäganderätt kallas det när två personer anses äga någonting gemensamt trots att den ena personen köpt egendomen själv. En av förutsättningarna är att parternas gemensamma vilja ska ha varit att egendomen ska samägas. I en dom behandlar hovrätten detta.
Vid tidpunkten för köpet av en fastighet levde en man och en kvinna i ett samboförhållande. När förhållandet upphörde uppstod frågan om de skulle anses äga fastigheten gemensamt, trots att kvinnan stod som ägare av fastigheten.
För att kvinnan och mannen skulle anses samäga fastigheten krävdes enligt domstolspraxis att den hade köpts för gemensamt bruk, att mannen bidragit ekonomiskt till köpet och att parternas vilja varit att äga fastigheten gemensamt.
Eftersom parterna när de köpte fastigheten levde i ett samboförhållande och därefter använde den som gemensam bostad ansåg hovrätten att den införskaffats för gemensamt bruk. Eftersom köpet delvis finansierats genom lån som tagits av mannen och som han även betalat ansåg hovrätten även att han bidragit ekonomiskt till köpet.
Enligt domstolen låg det på kvinnan att motbevisa att den gemsamma partsavsikten hade varit att äga fastigheten gemensamt. Mannen hade presenterat viss bevisning för att avsikten varit gemensamt ägande, vilket ökade kraven på den bevisning kvinnan behövde presentera för att bryta det antagandet. Det hade hon inte lyckats med och mannen ansågs därför ha rätt till hälften av fastigheten.
Frågor?
Kontakta Elison Wahlin Advokatbyrå för mer information. Inledande konsultation är kostnadsfri.
